Björn Larsson

Musikresan

Med humor, lekfullhet och allvar får rösten och gitarrspelet tillsammans lyfta fram sångernas berättelser och stämningar. Det musikaliska varvas med historier om sångerna och deras upphovsmän samt infall av varierande sanningshalt.

Björn har en produktion som resulterade i albumet Vägskäl. Albumet fick ett mycket positivt mottagande från många håll och spåren finns på de stora plattformarna för streaming eller nedladdning. Vill du veta mer så ta en titt under Musik.

Björn går att boka ensam eller tillsammans med Karin Åkerlind, teckenspråkstolk. Vill du veta mer så ta en titt under Program.

2012-2015 turnerade Björn tillsammans med Sune Jakobsson, en av Sveriges främsta Frans G. Bengtsson-kännare, med ett litterärt program om Frans G. Bengtsson, där Björn tonsatt det mesta av de musikaliska inslagen. 2015 mottog de Gullspångs kommuns kulturpris i kategorin Kulturhistoria för sin föreställning.

Förutom musiken skapar Björn bilder. Vill du veta mer så ta en titt under Konst.

Vill man följa vad som händer kring Musikresan kan man göra det på Facebook och/eller Instagram.

Den här recensionen gav Monika Häägg, författare, teaterpedagog och sångerska efter en konsert 2025:

”Sist ut i vårkonsertprogrammet (som ju också blev en sommarkonsert!) var Björn Larsson. En man från Västergötland med två gitarrer och många strängar på sin lyra.

En konstnär, musiker, munspelare och sångare med mycket humor i bagaget. Dessutom en aning skådespelare i sina mellansnack som gav stor betydelse för upplevelsen. Det blev många glada och spontana skratt hos publiken …

Det går inte nämna allt som Björn sjöng, men en bland favoriterna blev Morfar till mig själv, en ordvrängande sång med text av härlige Hasse Alfredsson. Björn har en god förmåga att hantera gitarren och en inlevelse i texterna. Det blev en fin resa genom Norweigan Wood, House of the Rising Sun via Rolf Wikströms Gamle Lightnin ända till Östen Warnebrings Det var en lördagsafton (när ljusen tändes på andra sidan sundet 1945) och Povel Ramels Gräsänklingsblues.

Och på slutet fick vi sjunga med i den tyvärr ständigt aktuella I natt jag drömde.”